Go morrn gott folk =)

Läget? Här är det enbart hur jävla gött som helst! Skitbra natt verkligen. Rena rama tromben drog den förbi. Gillas! Fler av dessa tack och jag kan lätt jobba ihjäl mig. Fett bra musik och bästa teamet att språka med. Sweeet as hell =)
7 timmar kvar, sedan EXTREMT kort helg. Men vafan, jag är lycklig. Det är allt som räknas. Kul underhållning av Eliasson tills han blev kärring o skulle sova =P. Vekt att inte kunna partaja mer än ett dygn, DAAAH!

För ett par dagar sedan fick jag höra en sak, som återkommer med jämna mellanrum. Jag ska ge er min åsikt om saken. Det handlar om min attityd. Igen. Den upplevs hård. Det ligger kanske någon sanning i det. Men jag ser inte mig själv som hård på ett elakt vis. Känns det så för er? I så fall känner man inte mig väl. Rätta mig gärna om jag har fel, jag är lixom inte felfri! Och kan ta kritik. När den är befogad. Annars blir jag ruggigt förbannad ja. Finns ett fåtal individer som kan knäppa mig på snoken utan att jag exploderar. De är fyra till antalet för att vara exakt.

Jämför man mig nu mot några år sedan är skillnaden mellan hård och hård enorm! Nu är jag fan som en schysst betongvägg ju. Borrar man hål så smular den sig. Typ. =)

När man åtskilliga gånger fått ansiktet sönderslaget med biljardköer och annat så blir man vek. Inte tuff. Att bli bränd mot bastuaggregat gör fruktansvärt ont. Man bli ännu lite vekare. När man sedan upplever sin första nära-döden känsla, ja - då är man förfärligt jävla trasig. Psykiskt. Hur många sådana tillfällen upplevde jag? Tja, vet faktiskt inte. Hjärnan är bra på att förtränga. Kanske mamma har bättre koll på det. Hon har fått vårda sin sönderslagna avkomma åt helvete för många gånger. Sjukhus var mitt sista alternativ. Orka förklara. Orka ljuga.

Ni vet väl vad man säger om veka hundar? De är svåra att tygla. De har inget mod. Utan förvarning hugger de. Det är inte tal om att de morrar eller visar tänder innan attack. Pang! Sådan var jag. Att bära på så ofantligt mycket ilska och hat inom sig, utan att få utlopp för den. Det gjorde mig stenhård! Borde vara olagligt att känna som jag gjorde!
Jag är glad att jag inte sköt fanskapet. För det var nära. Mycket nära. Ärlighet är brutalt otäckt. Jag planerade i minsta detalj hur jag skulle göra. Med glädje hade jag tagit mitt straff. Vapen var ingen nyhet för min hand. Alla vet att övning ger färdighet. Det var minsta bekymret. Allt är till salu för rätt pris.
Fanns inte på min världskarta att betala någon för att utföra något jag så gärna ville se, hans ansikte förvridet av skräck! Ett ögonblick. Sedan skulle min hämnd vara över. MEN, till det viktiga. Hade jag utfört min planerade gärning hade jag inte varit ett uns bättre än honom. Jag kommer aldrig att sjunka till den nivån. Jag är helt enkelt för jävla bra för det =)

Idag är jag kontrollerat inferno. Varnar innan det smäller. Respekt helt enkelt. Har jag sagt nej, så är det nej som gäller. Inget annat. Det är upp till dig att ta mina ord på allvar. Om inte så kommer en high 5 som brev på posten. Ditt fel, inte mitt.

Jag är ingen vidrig varelse. Bara enormt jävla trött på jidder och surr. 9,9 av 10 gånger är jag fruktansvärt glad och pratig. Humor är viktigt! Även att min stundtals kan va rå så fetgillar jag att underhålla andra. Få höra deras skratt. Se deras ögon tåra sig och magen krampa. Sånt är underbart. Jag är som vem som helst. Kanske mer framåt och spontan. Impulsiv och naiv. Jag är vuxen när jag behöver. Räcker inte det?

Marie är ingen romantiker nånstans. Bara tanken på en "bed of roses" får mitt skinn att krulla sig. Förstår mig inte på er som kan ligga i ett bad flera timmar? Haha. Avkoppling? My ass. Jag skulle tröttna efter tio minuter, eller tolv om du har tur =)
Kanske att jag med tiden kan lära mig att tycka om det, vem vet? Man lär så länge man lever, och jag tänker bli tokgammal =D
Själv föredrar jag nog ett galet nattdopp utan handduk o torka vid eld, så "gullig" är jag ^^

Herregud, man måste leva livet. Jag är lycklig när ingen försöker komma in i mitt liv o bestämma. Det funkar inte. Jag funkar inte så. Har haft nog av det. Givetvis vill även jag ha det många av mina vänner har. Villa, barn o allt sånt. Men det kommer ENBART att ske när rätt människa tar mig för den jag är! Hur jag är. Inte säger åt mig vad jag får och inte får göra. Förbjuda mig att träffa vissa vänner, inte åka taxi, konstant fråga vem jag pratat med eller träffat. För i helvete, mind your own business motherfucker. Jag skulle ge fucktecken o dra på studs. Palla.
Förhållande för mig innebär följande:
1. Jag har mitt liv.
2. Du har ditt liv.
3. Vi har ett gemensamt liv.
4. Kärlek, respekt och förtroende, där har du CP-bra grunder för en magiskt bra relation!

Jag är inte hård. Kanske ytligt. Men insidan är annan. Man måste först förtjäna att komma intill den. Vi är alla unika. Med olika styrka och svagheter. Jag vet mina. Den som påstår sig inte ha två sidor ljuger! Personligen struntar jag fullkomligt i om andra älskar eller hatar mig. Stör mig inte det minsta. Jag är jag. Kommer alltid att vara =)
Som Robyn säger: I'm not the girl you take home. I keep dancing on my own. So, join the ride or fuck off. Simple as that =)

Peace